De tvåbenta har tid. Varje stund vi lever kan definieras med hjälp av en sifferkod. De använder klockor och kalendrar som hjälpmedel för att kunna följa med tiden.
Det har ändrats en del. Nuförtiden verkar allt så extremt i de tvåbentas liv. De verkar inte hinna med själva numera på grund av allt som de måste göra.
De som har mest bråttom bygger upp hela sitt liv i tidtabeller. Allt som de gör får bestämda datum och klockslag.
Vi har som tur mycket högre levnadsstandard och vi följer vår inbyggda känsla för när vi skall göra olika saker.
Den här tiden på året då det blir mörkare för varje dag, betyder för oss att vi sover mer. Men samtidigt måste vi fortsätta samla in mat för kommande kalla perioder. Det här vet ju våra ungdomar inte ännu.
Men vi som är äldre lär dem ju hur de skall gå till väga. En del av de unga är väl lite rädda för den kommande kölden och de problem som den medför.
Vi brukar bara berätta hur det senare blir varmt och ljust igen på nytt. Långa dagar som man hinner göra annat än äta.
De tvåbenta talar om årstider också, även de tar de lugnare under den ljusa och varma perioden.
På tal om levnadsstandard, många av de tvåbenta som är slavar under tiden tror de har högre levnadsstandard än de andra.
Det lär finnas tvåbenta i andra delar av världen som lever som vi, om det nu stämmer, och våra tvåbenta anser dem på något sätt underutvecklade! Låter ju helt oförståeligt och lite arrogant också.
